Tiden går.

Sakta, men framåt åtminstone.
Har varit i Sverige sen i onsdags och kan väl inte påstå att det känns speciellt inspirerande.
Resan gick bra men som vanligt så var det så svårt att säga hej då.
Hatar det och det blir inget lättare med tiden.
Den här gången var det ännu jobbigare eftersom att jag vet att jag inte kan flyga mera förrns efter förlossningen.
Och tänk OM han inte får uppehållstillståndet?
Jag är så himla rädd.
Jag vill inte vara utan honom mer.
Imorrn ska han på intervjun i Ankara och jag är så nervös.
Så snälla håll alla tummar och tår för oss.
Hoppas, hoppas, HOPPAS att allt går som det ska nu.

Nu har jag jobbat hela midsommarhelgen och har en dag kvar.
Men det har gått riktigt bra faktiskt, lite ryggont men det är ju inte så konstigt.
Har ungefär 2 veckor kvar att jobba nu sen blir jag ledig.
Vet inte vad jag ska hitta på då?
Klättra på väggarna kanske?
En del undrar varför jag jobbar så länge som jag gör, men skulle jag inte gå dit så vet i fan vad jag skulle göra för att få dagarna att gå här.
Och tyvärr så fylls ju inte bankkontot på automatiskt.
Så länge min bebis i magen mår bra och hon mår toppen ,så tänker jag arbeta för att kunna ge henne så mycket som möjligt.

Ne, vad gör jag här egentligen?
Jag saknar Baris och jag saknar Turkiet och jag saknar alla.
Jag saknar att vara hemma.

Jag är så förbannat trött på att tjuta, så förbannat trött på att bevisa allt, så förbannat trött på att folk får mej att känna mej oduglig, så förbannat trött på att folk tror att de vet vad som är bäst för mej.
Jag är så jävla förbannat trött på att bevisa att min kärlek inte är ett dugg sämre än någon annan även att han inte pratar det fantastiska språket svenska.
Jag är så förbannat trött på att vara så jävla ensam och bara hoppas att jag orkar en dag till.

Som sagt vad fan gör jag här?
Jag ska bara försöka få ut vårat barn så säkert jag bara kan.
Sen vill jag leva, jag vill ha mitt liv, vårat liv.
Jag vill vakna lycklig, precis så som jag gör när jag vaknar tillsammans med min älskling och hör ljudet av tutande bilar, folkliv och minareterna som dånar utanför.

Jag bara hatar det här.

Imorrn åker jag iaf ut till mamma och bor ute på landet ett tag.
Jag tänker inte sitta här en endaste dag till.


Seni COK seviyorum Askim Benim.


Kommentarer
Postat av: Denise

Usch va jobbigt :( det är hemskt när man åker hem härifrån... hur mår du annars då? men han måste få uppehållstillstånd eftersom ni ska ha barn ihop, och får han inte det nu av nån dum anledning så kommer han få det när barnet är fött, 100 % säkert.



Förresten, jag vill fråga dig lite om hur ni ansökte om visum till honom i vintras, för jag o yusuf ska ansöka till honom nu i vinter :) adda mig på msn: always_nr1@hotmail.com / puss o kram Denise

2010-06-28 @ 20:42:43
URL: http://thisisdee.blogspot.com
Postat av: Cecilia

Hanna! DU är helt fantastisk, helt underbart bra och en jävla bra mamma!!!!! Stå på dig! Kramar till er båda!

2010-06-30 @ 11:19:51
URL: http://ceciliafurstenhoff.blogg.se/
Postat av: amanda

Fy fan vad jag känner med dig! För utom magen så vet jag hur de är ;) jävla väntan och längtan! men allt kommer att gå bra, va inte orolig han kommer att få komma och ni kommer få de jobbigt i början med allt kommer att fixa sig för ni kommer att ha varandra :) bry dig inte om alla kommentarer från höger och vänster. det är bara du som vet vad du vill, så kör för fan, kör DIN väg ;) saknar dig gulle puss!

2010-06-30 @ 13:23:43
Postat av: anno

Fin blogg!:)

2010-07-15 @ 16:24:21
URL: http://annnoss.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0