.

Vad dålig jag har blivit på det här bloggandet, tror att det är mest för att jag inte har något intressant att dela med mej av.
För tillfället har vi hundra framtidsplaner på G, men det är liksom inte speciellt kul för er som läser att ta del av.
Intresseklubben antecknar liksom.
Hur kul är det att läsa om en som bara tjatar och tjatar om sin underbara pojkvän 24/7?
Inte speciellt, jag talar av egen erfarenhet.
Så jag återkommer när jag har ett glassigt lyxhustru-liv, det kan iofs dröja en sissodär 10 år.
Men den som väntar på nåt gott, hahaha.

För att späda ut mitt intresseväckande inlägg,
så kan jag väl säga att det går vinterkräksjukan på mitt jobb.
Och gissa vem som drabbades av den för ett par dagar sen?
Jo jag, otippat va?
Så jag har spenderat 2 dagar i sängen (och i toastolen) och sörplat nyponsoppa och tuggat skorpor.
Idag var jag även tillbaka på jobbet, inte den bästa ideén kanske?
Kändes som att jag skulle spy mer en en gång.
Uuuuuuh och blääääää.

Baris var i Ankara igår och fixade visumet,
nu fattas det bara att ambassad-helvetet krånglar till nåt.

Sen kan jag även meddela att jag nu är lägenhetsinnehavare.
Det känns väl inte toppen direkt, finns liksom inget jag tycker om med den här staden.
Men som sagt har inget val om Askim ska få sambovisumet och bara han får det så flyttar vi så fort vi kan!

Seni Seviyorum Askim Benim!