Pazartesi.
Yes, då var det måndag igen.
Och det är tre dagar sen jag uppdatera här om mitt otroligt spännande liv.
Men har jobbat lördag, söndag, måndag.
Behöver jag säga att jag är helt slut?
Tror inte det va?
Har haft "mördarpassen" med,
07.00 - 21.15
07.00 - 17.00
Det är de 2 absolut värsta passen, det känns som att man har bomull i huvudet när man kommer hem på kvällarna.
Men det har varit ganska så lugnt på jobbet, så man har kunnat ta sej tid att umgås med de gamla.
(och det hör inte till vanligheterna kan jag säga!)
Och det är oftast ganska så mysigt,
dom har ju 100 berättelser på lut och vill helst berätta alla på en och samma gång!
På något sätt är jag alltid på bra humör när jag går från jobbet,
det känns att man har arbetat en hel dag,
och man vet med mej sej att man har bidragit med att sprida lite glädje åt en eller flera personer:)
Aja så jag har haft en helt okej helg och det var en helt okej "Valentine's day"!
Annars så har allt som har med Alanya att göra löst sej känns det som.
Vi är nu 5 tjejer förutom i Maj då vi är 3.
89 dagar kvar nu:P
Jag längtar dit sååå mycket!
Allt verkar falla på plats nu,
jag jobbar för fullt och kommer att ha tilräckligt med pengar när jag åker så att jag klarar mej i 3 månader.
Sen får jag väl hitta nåt "extraknäck".
Känns bra:)
Såg på Charterhjältar förut och det fick mej att längta ner ännu mera.
Snääälla,
GE MEJ EN PALM!
(eller some solsken)
Haha.
A just det,
Jag blev stoppad av Vadstena tidning på vägen hem från jobbet idag.
Dom ville att jag skulle vara med i "dagens fråga" tydligen.
Tack, men nej tack.
Tänker inte visa mitt väääldigt fotogeniska fejja för Vadstenas skvallerklan.
No thank's.
Speciellt inte när jag ser ut som 7 svåra år.
Med tvättbjörnslook runt ögona och påsar som hänger till kindbena.
Ne, nu är det sängdags folkens.
Hade tänkt mej sovmorgon imorrn, men mamma tvinga med mej til Motala.
Iyi Geceler!