Tack gode Gud!

För att officiellt är min karriär som telefonförsäljare slut!
Ingen kan vara gladare än mej för det,
eller joo min chef kanske.
För att jag var verkligen värdelös som försäljare, förmodligen den dåligaste i hela företaget.
Men men nu är det över.
O på måndag blir det Svea, o förmodligen 60-timmars arbetsveckor.
Yääääyyy!

Igår så drack vi faktiskt några öl (eller massor), ihop med våra grannar + 2 av våra arbetskollegor, Janne o Elin.
Vi hade faktiskt jättekul,
men jag tror att våran fyllelek "jag har aldrig" spårade ur gaaanska så mycket.
Men gör den inte alltid det?
Man lyckas ju alltid komma in på ett speciellt ämne..
Not good.
Men men, sen gick iaf jag, Joss o Janne till Felix (en pub här).
Det var väl sådär kul, var bara där ett par timmar sen "knalla" vi hemåt framåt halv 3 tiden.
Men vi åkte typ skridskor, det hade ju fryst på igen, ovanligt?
O sen är det ju som sagt bara nedförsbackar i den här stan så jag o joss ramla ju såklart pladask utanför Felix o gled ner.
ne men det var inte alls pinsamt. Inte alls.
Sen gick vi iaf armkrok resten av vägen.
Stötte på ett par norrmän, som hörde att vi prata svenska.
"Heeeey tjejer, är ni svenskor?!"
"Ehh jaa."
Sen så stod dom där o tjatade på oss i säkert en halvtimma o skulle krama oss o hålla på.
Sen ville dom att vi skulle med dom upp i Hafjället (el. vad det heter), o åka skidor med dom idag.
Det  händer inte.
Sist jag stod på ett par skidor, ramla jag ner för ett stup.
End of story.
Joss knäppot sa ju såklart att vi skulle på Bio idag.
Så vi får väl se om dom dyker upp där, haha:P
Träffade ju såklart 2 turkar på hemvägen också som stod o lyssnade på Gokhan Ozen.
Det slår aldrig fel.
Väldigt händelserik hemfärd iaf.

Ne som sagt ikväll blir det Bio o en massa godis.
Sista svullohelgen, innan stenhårt svältprogram.

Hörs hemma i Svea!

Tessekür Ederim Norge!
Vi ses aldrig igen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0