.

Askim fick visumet!!!
Så nu är det bara 5 dagar kvar:)
Jag kunde nog inte vara lyckligare än så här!

Seni Cok Cok Cok Seviyorum Askim!

Om ungefär 1 timma så får vi reda på visumet.
Usch, jag är såååå nervös.
Det bara måste gå vägen..

Seni Cok Özledim Askim!

Nepp, jag har inte gått och blivit lyxhustru än.
Men jag fick lust att skriva av mej lite.

Har just suttit och läst igenom Cissis blogg, juni, juli och augusti.
Då inser jag hur mycket jag saknar Alanya och Cissi såklart!
Fy fan vad mycket skoj vi hade, roligaste sommaren någonsin:)
Finns inte en grej jag ångrar!
En kväll som jag minns speciellt är midsommarafton, då vi skulle sälja "kransjävlarna" på Robin Hood.
Det blev lite för mycket alkohol och lite för lite kranssäljande;)
Vi dansade som vi aldrig hade dansat förr,
det var några killar som kanske skulle köpa kransar som vi stod med,
efter ett tag tröttnade jag på dom (speciellt en av dom som jag tyckte blev lite väl närgången),
Då frågade jag honom:
"ska du ha en kransjävel?!"
Han:
"Näääää!"
Jag:
"Men stick då för fan!!"
Sen dansade vi glatt vidare i dimman.
Kvällen slutade med att vi ramlade ner från bardisken och drog med oss x antal turkar i fallet.

Sen måste jag säga att de "hårda arbetspassen" jag och Cissi hade på Robin Hood var himla roliga dom med!
Mycket gratisdrinkar, mycket konstigt folk och mycket svettigt.
 
Iaf så fick väcktes så många minnen till liv när jag läste Cissis blogg.
Skratt, tårar, alkohol, sol, svett, drama och en himla massa kärlek!
Ne, jag tror att alla vi som bodde i lägenhet nr 11 i Ilayda är eniga om en sak,
Det finns inga utom oss själva som kommer att förstå allt vi gick igenom den här sommaren/hösten.
Det bästa av allt var att vi hade varann!
Ni är vänner för livet även om vi inte hörs så mycket just nu.
Vi syns sommaren 2010:)
Då vi ska göra allt lite bättre.

Ne, nu har jag insett att jag måste till Turkiet nästa sommar om så bara för 1 månad.

Imorrn så får Askim reda på hur det gick med visumet.
Hoppas, hoppas, hoppas att det går bra!
Håll tummarna för oss..

Seni Cok Cok Cok Cok Seviyorum Askim benim.

Vad dålig jag har blivit på det här bloggandet, tror att det är mest för att jag inte har något intressant att dela med mej av.
För tillfället har vi hundra framtidsplaner på G, men det är liksom inte speciellt kul för er som läser att ta del av.
Intresseklubben antecknar liksom.
Hur kul är det att läsa om en som bara tjatar och tjatar om sin underbara pojkvän 24/7?
Inte speciellt, jag talar av egen erfarenhet.
Så jag återkommer när jag har ett glassigt lyxhustru-liv, det kan iofs dröja en sissodär 10 år.
Men den som väntar på nåt gott, hahaha.

För att späda ut mitt intresseväckande inlägg,
så kan jag väl säga att det går vinterkräksjukan på mitt jobb.
Och gissa vem som drabbades av den för ett par dagar sen?
Jo jag, otippat va?
Så jag har spenderat 2 dagar i sängen (och i toastolen) och sörplat nyponsoppa och tuggat skorpor.
Idag var jag även tillbaka på jobbet, inte den bästa ideén kanske?
Kändes som att jag skulle spy mer en en gång.
Uuuuuuh och blääääää.

Baris var i Ankara igår och fixade visumet,
nu fattas det bara att ambassad-helvetet krånglar till nåt.

Sen kan jag även meddela att jag nu är lägenhetsinnehavare.
Det känns väl inte toppen direkt, finns liksom inget jag tycker om med den här staden.
Men som sagt har inget val om Askim ska få sambovisumet och bara han får det så flyttar vi så fort vi kan!

Seni Seviyorum Askim Benim!

Oj, tiden bara rusar iväg!
Idag är jag ledig, himla skönt efter 6 dagars slit.
Dagen började väl sådär, har haft ett par riktigt jobbiga dagar nu.
Men just nu så känns allt ganska så bra, har faktiskt varit och tittat på en lägenhet.
Det är ju så att varken jag eller Baris har någon större lust att spendera en till sommar i Alanya.
Det blir helt enkelt för jobbigt, både jag och han är ganska så less på allt turistande och festande.
Och jag vill leva ett normalt liv ett par år, Alanya finns ju alltid kvar och det kommer att vara precis likadant där om 2 år.
Så nu ska vi väl försöka att satsa på att få ett "sambovisum" eller vad det kallas.
Och då krävs det att jag har en lägenhet här.
Egentligen är jag inte speciellt sugen på att skaffa en lägenhet här,
men det är ju här jag har ett jobb så vi får väl börja här.
Och när han får (om han får) sambovisum så tänker jag börja söka jobb i Linköping eller i Stockholm.
Vi får helt enkelt se vart vi hamnar.
Sen kan man ju alltid ta en semesterresa till Turkiet;)
Och vem vet i framtiden kanske vi hamnar därnere.

Lägenheten jag var och kollade på idag var iaf en helmysig 2:a, med gamla trägolv, öppen spis och i köket var det en såndär gammal spis i ett hörn (bara prydnad men ändå), nya tapeter, ny kyl och frys + tvättmaskin.
Så jag vet att vi skulle trivas där.
Men vi får se!

Och nu så undrar jag vilka det är som läser min blogg?
Ni kan väl lämna en liten kommentar, bara hej eller vad som helst!:) 


Seni Seviyorum Askim!

Ny vecka och bara 15 dagar kvar till Askim kommer.
Men just idag känns allt skit.
Förmodligen för att jag har varit ensam hela dagen.
Det gör att jag börjar tänka på allt.
Jagt hatar det här, det är så jobbigt att vara ifrån varann.
Jag vet inte om det blir lättare med tiden, det här är ju första gången vi är ifrån varandra.
Usch, jag känner mej så fruktansvärt ensam.
Och det är en så lång väg tills vi får vara tillsammans varje dag.
Visst, jag får höra hans röst varje dag, men det räcker inte.
Of, of, of..

Om ungefär 1 timma ska jag gå till jobbet.
Känner mej sådär taggad inför det.
Speciellt då det är 6:e dagen i rad nu.

Hoppas att jag är på bättre humör imorrn.
Då jag förhoppningsvis är ledig.

Seni Seviyorum Benim Askim.

Usch vad tjatig jag är, men fy vad jag längtar!
Idag är det jobb som gäller, har jobbat 7-12 och snart ska jag traska iväg för att ta ett pass till.
Men det gillar jag!:)
Nu ska jag ta hand om en flyttstädning kommer väl att ta 3-4 timmar, förhoppningsvis.

Ikväll ska jag träffa Sofi och Anneli, kul!
Blir nog Idol och Cirkus Möller.
Och en hel del godis förstås..

Ont i halsen har jag börjat få också, fyyyy.
Vet inte vad som har hänt med mej det här året.
Känns som att jag är sjuk jämt, alltid är det nåt fel på mej.
Det kanske rent utav är domus gribi? (svininfluensan.)
Med mitt flyt så skulle det inte förvåna mej.

Nu blir det kaffe, sen jobb!

Göruzgöruz Arkadaslar!

Seni Seviyorum Askim.

Det var iaf vad Sofi sa när hon hörde att jag fick jobba så mycket som jag får.
Och hon har faktiskt helt rätt!:)
Jag trodde aldrig att jag skulle få så mycket jobb som jag faktiskt fått,
iaf med tanke på att jag varit borta i ett halvår.
Bara den här veckan blir det 4 dagar,
onsdag, torsdag, fredag och lördag.
Så jag har haft tur måste jag säga.

Nu är biljetten till älskling beställd.
Så tisdag den 22 december klockan 11.25 är han på svensk mark igen!
Såååå underbart.
Hittade en tur och retur biljett för 2400 kr.
Helt okej tycker jag.
Då är det nonstop Istanbul-Arlanda.
Sen får han ta inrikesflyg från Antalya till Istanbul men det kostade bara 35 lira (ca.175 kr).
Jag hade gärna beställt en oneway-ticket, dom kostar bara runt tusenlappen.
Men då kan det bli strul på Arlanda i passkontrollen, har man otur så kan dom få för sej att han inte kommer åka tillbaka till Turkiet och skicka tillbaka honom på nästa flyg.
Det vill jag inte riskera!
Ne om sanningen ska fram så är jag inte helt lugn förrns han sitter på tåget mot Lkpg.

Nehepp, nu blir det lite mera kaffe!


Seni Seviyorum Askim!

Öptum!

Mm, om 3 veckor har jag min älskling här igen.
Nedräkning pågår.
Har inte beställt biljetten än, men jag har hittat några det datumet till vettiga priser.
Idag har jag inte gjort ett endaste dugg.
Pratat med Baris i telen 4 gånger(?), videosamtalat i gång och pratat med Sofi en gång.
Mitt liv är spännande, verkligen..
Men jag vet inte vad jag vill just nu.
Jag och Baris har flera olika planer, men har inte kommit fram till vad som är bäst.
Det är väl sånt som märks.
Det blir säkert bra i slutändan.
Imorrn står det jobb på scheman 12-21-15, skönt!
På torsdag kanske Sofi kommer hit, hoppas, hoppas:)

Nu ska jag ringa och säga gonatt till askim.

Öptum!
Seni Seviyorum Askim.